You are my baby, kapitel 9 ♥
PREV:
Nu va vi utanför mitt hus och mamma var hemma, som vanligt. Det var första gången mamma skulle få träffa Emma, hoppas hon gillar henne men om hon inte gör det då bryr jag mig faktiskt inte för jag gillar verkligen Emma och det ska igen ändra på.
JUSTIN:
- Jag är hemma! Ropade jag när vi kom in i huset.
- Hejhej! Hörde jag mamma ropa, jag hörde också att hennes röst kom närmare.
- Mamma, detta är Emma. Emma detta är min mamma. Sa jag.
- Hej, Emma. Sa Emma och sträckte fram sin hand och mamma skakade hennes hand och sa:
- Hej, Pattie, Justins Mamma. Sa mamma och log.
Vi gick upp på övervåningen till mitt rum, jag skulle precis sätta mig bredvid Emma men då ropade mamma på mig.
- Justin! Kom ner hit! Ropade mamma.
- Jag kommer! Ropade jag tillbaka.
- Jag kommer snart tillbaka. Sa jag till Emma och blinkade med ena ögat.
- Okej. Sa hon och log.
Jag gick ner till mamma och hon tittade undrande blick i ögonen.
- Vem är denna tjejen då?
- Emma? – Hon är en jätte söt och snäll tjej, jag lovar.
- Jaha, men är du säker på att hon inte utnyttjar dig bara för att du är Justin Bieber…
- Nej mamma det gör hon inte. Sa jag med en irriterande röst.
- Okej, ville bara kolla. Men om du gillar henne så gillar jag också henne. Men om något händer så kan du prata med mig.
- Ja, jag vet. Sa jag och gick upp till mitt rum igen.
När jag öppnade dörren till mitt rum så såg jag henne, hon satt på min säng och tittade på mig och jag tittade på henne, jag gick fram och satte mig bredvid henne. Hon började skratta åt våran tysta lilla stund. Hon frågade vad mamma sa, jag sa att det inte va något särskilt och sedan satt vi i min säng och bara tittade på varandra i flera minuter. Hon va så jävla vacker och underbar!
Jag tog min hand runt hennes midja och drog henne mot mig, Emma tog sin hand runt min nacke och jag lutade min panna mot hennes, hon log mot mig och jag log tillbaka. Det dröjde inte länge tills våra läppar möttes, hennes mjuka läppar smakade hallon blandat med vanilj.
Vi slutade och hon tittade på mig och sa
- Du är bra på att kyssas din lille charmör. Sa hon och skrattade
- Du är inte så dålig du heller sa jag och blinkade mot henne med ena ögat.
- Haha, vad är klockan? Frågade hon och jag tog upp min mobil som låg i min ficka.
- Hon är halv 8… sa jag och hon gav mig blicken som sa att hon måste hem.
- Måste du hem? Kan du inte sova här? Jag ska också upp tidigt imorgon, jag ska på en radio-intervju. Sa jag och tittade på henne med min ”ledsna hund min” – snälla. Tillade jag.
- Okej då, jag ska bara sms:a mamma sa hon och gick och hämtade sin mobil i sin väska.
- Yees! Vad vill du göra då? Frågade jag.
- Uhm, se på film kanske?
- Aa visst. Sa jag och gick fram till min hylla med filmer. – Här har jag några…
- Ååh, kan inte vi se på din film? Never Say Never? Frågade hon i hopp om att jag skulle säga ja.
- Hahaha, okej. För din skull. Sa jag och kramade henne.
Jag satte på filmen medans Emma satte sig bekvämt i min säng med en filt omvirad om henne.
- Får jag också plats? Frågade jag
- Självklart. Sa hon och jag satte mig Bredvid henne och filmen började.
-------------
Nu hade det gått ungefär halva filmen och Emma låg på min bröstkorg och jag pillade lite med hennes hår.
- Åh, denna biten är så gullig! Sa hon samtidigt som ”One Less Lonely Girl” Biten spelades upp, Emma hade tydligen sett filmen innan. Haha. Hon tyckte tydligen att den var bra då, själv tyckte jag att den va ganska bra. Jag menar, det är ju jag som har gått igenom allt. Haha.
- Vet du vad? Sa jag
- Nä vaddå? Sa hon fundersamt
- Du vet, den där konserten som jag ska ha här i Toronto? Fortsatte jag
- Aaa..?
- Vill du vara min ”One Less Lonley Girl” då? Sa jag och tittade in i hennes choklad bruna ögon.
- Va? Är du seriös? Självklart! Asså Justin du är den bästa pojkvännen man kan ha! Du är snygg, söt, rolig, snäll och…
Jag avbröt henne med en kyss. Hon bekräftade den. Vi kysstes intensivt och vi kramades samtidigt och det ledde till hångel. Vi la oss ner i sängen och strulade. I samma sekund så knackade någon på dörren. Fan.
EMMA:
Vi låg i Justins säng och strulade. Han var så mysig. Men i samma sekund så knackade det på dörren. Både jag och Justin satte oss upp jätte snabbt och jag fixade till håret lite, samma gjorde Justin. Det var Pattie som kom in och frågade om vi var hungriga. Vi sa att vi inte var det men att vi kunde äta senare om det gick bra, och det gjorde det. Pattie gick ut ur Justins rum och stängde dörren efter sig. Det blev tyst i några sekunder tills Justin avbröt tystnaden.
- Ville du sjunga Overboard med mig på min konsert?
- Ja det klart jag vill, men vad tror du att dina fans kommer tycka, lixom, dom har aldrig sett mig förr.
- Jo det har dom, i tiningar. Sa han och gav mig en blick som sa att det inte gjorde något även om dom inte visse vem jag var.
- Mm. Men jag kommer uppträda med dig. Sa jag och jag såg hur han sken upp.
- Great! Sa han och reste sig upp och gick iväg.
- Vart ska du? Frågade jag ivrigt.
- På toaletten, får man inte gå dit eller? Sa han retsamt och skrattade.
Jag räckte retsamt ut tungan mot honom och såg att hans dator lår på hans skrivbord.
- Justin? Sa jag frågade
- Ja? Svarade han
- Får jag låna din dator?
- Självklart sa han samtidigt som att man hörde hur han spolade. Han kom ut ur badrummet utan tröja!
Jag fastnade med blicken på hans sjukt snygga magmuskler, han hade också en tatuering som såg ut att föreställa en fågel. Den var söt.
- Hallå? Emma? Mitt ansikte är hör uppe. Sa Justin med skratt i rösten
- Haha ja, jag vet. Vad söt tatuering du har. En fågel eller?
- Ja, en fågel, min pappa har också en sådan och då tycket jag att du skulle vara roligt om vi båda hade likadan.
- Aha, najs. Sa jag och väntade fortfarande på att han skulle låsa upp datorn.
- Lösenorden är ”Beyonce” sa han och log mot mig.
- Haha, du gillar verkilgen henne va? Sa jag med en svag ton.
- Aa, fast jag gillar dig mer. Sa han och pussade mig på pannan.
- Aw, du är så gullig.
Jag loggade in på min twitter och såg att Sara hade twittrat till mig ganska mycket, t.ex. ”Var är du? Har inte sett dig på sett tag! Sms:a mig!” Jag twittrade tillbaka och skrev: ”Förlååt mig så mycket! Vi måste träffas snart! Sms:ar när jag kan!”
Justin satte sig bredvid mig och såg att jag var inne på Twitter.
- Har du twitter? Frågade han förvånat.
- Ja? Sa jag och skrattade åt det han just sa.
- Aha, det visste inte jag, vad heter du? Sa han och tog upp sin IPhone.
- EmmaWatson heter jag, det är ganska lätt. Sa jag och log
- Okej, och du vet nog redan vad jag heter… sa Justin och blinkade med ena ögat mot mig.
- Så! Nu följer jag dig sa han.
Jag la ifrån mig datorn och Justin la ifrån sig sin IPhone. Vi låg och pratade en lång stund, tillslut var klockan halv 12 och vi hade legat och pratat i 3 timmar. Jag fick låna en tröja att sova i av Justin och den sova jag i med bara trosor under, Justin sov i kalsonger och bar överkropp. Så het var han! Jag somnade med handen på hans mage.
Jag kunde knappt tro det själv, jag var tillsammans med Justin Bieber och vi hade träffats genom att vi hade krockat på stan. Nu låg jag i hans famn och sov i hans säng. Jag skulle få vara hans ”One less lonley Girl”, jag skulle få sjunga med honom inför alla hans fans och jag skulle gå på VMA galan med honom! Herregud, så mycket på en gång.
”Jag och Justin åkte bil runt i stan. Vi pratade och skrattade samtidigt som Justin körde. Det blev rött ljus och han stannade. Helt plötsligt kände vi hur en kraftig knuff kom från sidan av bilen, det var en stor lastbil som körde rakt in i oss. Allt blev svart. Jag vaknade på sjukhuset, jag såg att Justin låg i en säng bredvid mig, han hade massa slangar runt sig. Han öppnade inte ögonen. Helt plötsligt hör jag ett högt pip från apparaten Bredvid Justin, in i rummet kom det massa sjuksköterskor och doktorer, dem sprang fram till Justin och tog två stora grejer som gav honom stötar som gjorde att Justin hoppade säkert en meter varje gång. Vad hände? Skulle han dö? Vad hade gjort så att vi låg på sjukhuset? Jag frågade en läkare vad som hade gjort så att vi låg på sjukhuset, han sa att vi hade krockat. Då kom jag ihåg att det sista jag såg var Justins vackra leende och sedan hade allt blivit svart. Jag satte mig bredvid Justin och tog tag i hans hand jag pussade den. Den var kall och vit, som ett lik. Nej. Det fick inte vara sant. Han var död.”
Ojojoj dåå. Vad kommer hända?
