jisforjustinbieberfever

PREV: I samma sekund var vi framme vid sjukhuset och Sofie hade ännu inte vaknat, och i samma sekund som ambulans-männen öppnade dörrarna så vaknade Sofie!

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sofie mådde bra trotsallt. Haha. När hon fick syn på att Justin också var i ambulansen så fick hon spel! Hon kramade honom och jag frågade personalen på sjukhuset om dom hade papper och penna, det hade dom såklart. Justin skrev sin autograf och sedan tog vi varsin bild med Sofies IPhone. Det var awesome!

Efter ett tag sa Justin…

-           Jag måste tyvärr åka nu tjejer! Men ni får ha det så bra! Sa Justin och gav oss varsin kram.

-           Aa, okej. Sa vi och kramade tillbaka.

Efter att Justin hade åkt så satt jag och Sofie och pratade ett ganska långt tag om vad som hade hänt under dagen.  Egentligen hade det inte hänt så jätte mycket men det som hade hänt var både bra och dåligt. Det bra var ju såklart att vi hade träffat Justin och sånt men det dåliga var att Sofie hade svimmat och att vi hade behövt åka in till sjukhuset.

Nu var klockan 7 på kvällen och jag var hemma hos mig och Sofie var hemma hos sig. Imorgon började skolan igen efter ett långt och skönt sommarlov, jag ville inte att skolan skulle börja.

Justin:

Jag kom hem efter en lång dag på radio stationen.

Jag och mamma hade bestämt oss för att stanna i Canada, Ontario i 1-2 år. Det var skönt att vara hemma igen efter en GRYM tour!

Jag gick upp på mitt rum och tänkte på vad som hade hänt idag, jag menar det är inte ofta en tjej svimmar när hon ser dig liksom. Hennes kompis Anna Wilson verkade så snäll och söt, och det som var bra med henne var att hon inte var ett galet fan.

Mamma hade bestämt att vi skulle stanna i Stratford, Ontario i ungefär 1-2 år nu! Gööött! Jag ville ju träffa Anna igen, eller vad tänker jag på? För det första; Jag vet inte vem hon är, för det andra så har jag inte hennes nummer och jag vet inte var hon bor, om hon är i Stratford för semester eller för att hälsa på någon.

Nej! Jag måste sluta tänka på henne! Men det går ju inte, jag menar hon är speciell på något sätt. Jag gillar henne.